Invandrande akademiker har ofta problem att få jobb, oavsett vilket land de kommer till. Genom ett projekt mellan nordisk och baltiska länder hoppas man råda bot på det.

Smålandsposten skrev i måndags om Mohcen Yahyaoui, Karam Rashed och Mahmood Hassan som läser svenska för invandrare i Växjö och vill komma in på arbetsmarknaden.
I förhållande till befolkningen har Kronobergs län tagit emot flest invandrare av alla län och språket är ofta den största stötestenen för dem som vill få jobb i sitt nya hemland.
I projektet Kunskapsfabriken hoppas utbildningsföretaget Nordic Business Institute, NBI, att invandrande akademiker från utomeuropeiska länder lättare ska få jobb. NBI har fått pengar för projektet och i dagarna träffas representanter för Sverige, Island, Estland och Litauen i Växjö för att bilda ett nätverk.
– Målet är att genom Internet skapa en plattform för att nå ut med informationen, säger NBI:s projektledare Juan-Carlos Silva.



Men då krävs ytterligare ekonomiska resurser.
Gediminas Trijonis berättar att det än så länge är få invandrare i Litauen med tre miljoner invånare.
– Men alla officiella dokument och skrivelser finns bara på lettiska. Vi vill skapa en internetportal där vi kan lägga ut översatta dokument, det är något vi ska föreslå den lettiska regeringen, säger Gediminas Trijonis.
Helga Olafsdottír har andra upplevelser från Island som fram tills för några år sedan var ett homogent land med få invandrare. Men de senaste åren har landet med 320 000 invånare sett en dramatisk ökning av invandrare.
– 95 procent av islänningarna har tillgång till Internet, det är ett idealt forum för information och utbildning, säger Helga Olafsdottír.
Birge Talve från Estland pratar om esternas ovana vid invandrare, den som ska nyanställa har lättare för att välja en est än en invandrare. I landet finns det många ryskspråkiga invandrare.
– Den som till exempel jobbar i vården och inte kan estniska får inte jobb. Och klarar man inte språket blir kunskaperna gamla, säger Birge Talve.
Just att få utländska utbildningar giltiga i sitt nya hemland är ofta ett problem. Den nybildade Myndigheten för yrkeshögskolan jobbar bland annat med att skapa nationella riktlinjer för validering av utbildningar och yrkeskompetens.


Läs mer på SMP